Nästa år är det europeiska året för frivilligarbete.
Det är kanske inte ett avgörande år i och för sig - av erfarenhet kan jag säga att åren kommer och går. Och samma gäller olika teman.
Året för frivilligarbete är upplagt enligt en gammal och beprövad modell. De högsta instanserna står bakom det, EU -kommissionen koordinerar och i Finland beskyddar presidenten. Däremot satsas det inte mycket ekonomiskt på temaåret.
Frivilligarbete kan vara väldigt mycket vilket är både en styrka och en svaghet. Det kan gälla allt från katastrofhjälp till att leda en studiecirkel. Den gemensamma nämnaren är dock att man gör något utan att ta betalt för det och att det inte i första hand sig själv man gör det för.
Frivilligarbete är ett sätt att arbeta, en metod om man vill. Personligen har jag svårt att riktigt tända på ett temat, det känns tekniskt och samtidigt ogripbart. Det hör till sfären "know how" i någon mening. Och jag tycker att det är betydligt intressantare med "know why"
Samtidigt måste inse att ett temaår är vad man gör det till. Det finns inget som hindrar oss - vem som helst - att plocka russinet ur kakan och lämna de tråkiga bitarna.
Som jag ser det är just frågan "varför" den intressanta när det gäller frivilligarbete. Varför ställer massor av människor upp och gratis gör sånt som i sig egentligen inte intresserar dem, typ koka kaffe på en hembygdsfest, knacka dörr med en namnlista, skriva protokoll i en förening osv.
Varför tar man på sig besväret?
I dagens individualistiska samhälle tenderar man att se på individens egenintresse. Svaren på frågan tenderar då att bli att man söker självförverkligande, sällskap, umgänge, tillhörighet eller dylikt.
Men om vi för omväxlings skull ser litet mera ideellt på frågan, om vi skulle lyfta fram idealen som finns bakom frivilligarbetet?
Jag tror vi skulle hitta mycket intressantare svar den vägen, svar som t.o.m. skulle inspirera till mera frivilligarbete.
Låt oss alltså söka idealismen bakom frivilligarbetet!
Slagordet borde vara Idealism i praktiken.
Den idealismen är dessutom hållbarare än idealism i teorin.
