Den lilla och den stora demokratin - och tvärt om

Det hölls landsbygdsriksdag i Åboland 6-7.10. Närdemokratin var den fråga som klart dominerade diskussionerna. Det fanns mycket vilja men det fanns också olika åsikter om hur och om kommunens beslutanderätt skall decentraliseras på riktigt till olika typer av gemenskaper.

På www.landsbygdsriksdagen.fi kan man läsa om vad landsbygdsriksdagen beslöt. På www.bya.net kan se och höra vad som sades via nätet. (Vi hade dock tekniska problem så kvaliteten är inte den bästa.)
Diskussionen gick stundtals het kring frågan om hur mycket makt kommunen kan ge bort till t.ex. byar. Alla verkade dock ense om att det krävs mera än ”höranden” av kommunmedlemmarna. Det duger inte att all makt är koncentrerad till fullmäktige, man måste kunna ge människorna rätt att inom vissa gränser fatta beslut om det egna lokalsamhället. Man vet bäst om sina egna angelägenheter. Denna fråga blir allt viktigare när kommunstorleken växer.
Stadsdirektör Folke Öhman kom med ett tankeväckande inlägg i debatten. Han beskrev hur också kommunerna steg för steg, sektor för sektor, få ge ifrån sig makt till olika regionala samarbetsorgan. ”Vi är snart i samma båt som byaaktivisterna.” sa Öhman. Det han säger stämmer skrämmande bra in i den dystra bild av demokratin som C. Crouch, tecknar i sin bok Postdemokrati. Crouch anser att den verkliga makten har flyttat långt utom räckhåll för medborgarna. De får nöja sig med placebo-demokrati, d.v.s. de får prata och politikerna låtsas lyssna med i verkligheten är det en elit som bestämmer. Crouch menar dock att eliten låter medborgarna fatta vissa lokala beslut som inte har någon större betydelse för deras intressen.
Är det då denna lilla och i de stora sammanhangen obetydliga demokrati som vi slåss om i kommunerna och diskuterar på t.ex. landsbygdsriksdagen. Jag är illa rädd att så är fallet. Men jag tror ändå att de lokala besluten kan ha betydelse som Crouch inte talar om.
För det första är det uppenbart att livet för medborgarna blir bättre om de själva kan vara med och besluta om hur deras närsamhälle skall se ut.
För det andra består det globala av många lokala samhällen. Om dessa samhällen har rätt att skapa sin egen framtid så har det definitivt betydles för den globala utvecklingen. Om människorna har rätt att vägra ta emot t.ex. problem- och kärnavfall lokalt så blir det snart ett nationellt problem för kärnkraftsindustrin. Om man väljer närmat så påverkar det den globala livsmedelsindustrin o.s.v.
Den lokala demokratin betyder i förlängningen ett globalt inflytande.
Men det kräver tid, nätverkande, organisering - och i något skede också hårda tag.